tisdag 23 februari 2010

Mona Sahlins väska

"6 000 kronor.
För vissa är det en halv månadslön efter skatt.
För Mona Sahlin: priset på en handväska.
I går publicerade Svenska Dagbladet en bild på Sveriges alla partiledare och språkrör. I soffan sitter Mona Sahlin, partiledare för Socialdemokraterna. Och bredvid henne syns en rosaröd handväska som nu har blivit en stor snackis på Twitter.
– Det är en Louis Vuitton. Hon fick den i 50-årspresent av en väninna. Men hon vill inte berätta vem, säger Camila Peirone Buzaglo, pressekreterare åt Mona Sahlin."

(Aftonbladet, 2010-01-22 av Johanna Melén och Mikael Åberg)


Mona Sahlins väska både upprör och hyllas. Å ena sidan anser folk att den är fin och matchar hennes partis färger vilket ger bra publicitet. Andra menar att de partiet ska hjälpa, de fattiga i samhället, hånas av det faktum att hon kan lägga så mycket pengar på en väska medan de som röstar på henne fortsätter vara fattiga.
jag själv tyckte det verkade lite motstridigt att använda en så uppseendeväckande och dyr väska när det leder till avundsjuka bland vanligt folk, men när jag läste att hon fått den i present tyckte jag inte det var så stor grej. hallå det är en present? hon ahr inte köpt den själv? man skola icke döma i förtid!

Recension av lasse Bergs bok "Gryning över Kalahari" av Fredrik Sjöberg

"Väskor! Plötsligt faller nytt ljus över postorderfirmornas lock och pock. Ständigt dessa väskor, som premie vid köp av gagnlösa ting. Det slår sällan fel; handväskor, väskor med hjul på, ryggsäckar, necessärer, vad som helst bara det är väskor. Och knepet fungerar, gång på gång. Varför, kan man undra. Svaret finns i Lasse Bergs nya bok - Gryning över Kalahari - om den kulturella och biologiska evolution som födde vår egen art, Homo sapiens.
"Väskan gjorde oss till människor." Så skriver han.
Denna överraskande tanke (jag återkommer till den) är emellertid bara en i raden av bokens många bestickande teorier och teser om vad som fick våra förfäder att klara språnget från djur till kultur..."

..."Genom hela boken återvänder han således till khiosan-folket i södra Afrikas torrområden, en jägar- och samlarkultur, en spillra bara, som kanske
mer än någon annan folkgrupp på jorden lever i överensstämmelse med sin natur - som också är vår. Ingenstans känner sig författaren så hemma som här. Han följer med dem på deras vandringar, bevittnar deras riter och gör medan sånghöken ropar i bushen enkla men genuint berikande observationer. Självklarheter, vänner emellan. Som det där om väskorna. En förutsättning för samlandet. "Sett ur ett evolutionsperspektiv måste väskan eller ränseln ha varit en absolut omvälvande uppfinning."
Om sedan den saken har satt så djupa spår i vårt medvetande att väskor kan få oss att köpa vad som helst är förstås en annan femma. Den tolkningen är min. Och det är bara en av åtskilliga nya tankar som väcktes under läsningen av "Gryning över Kalahari". En storslagen bok. Den kommer att leda många diskussioner i vårt land på nya vägar. Lasse Berg har byggt en bro. Efter detta kan ingen slunga glåpordet biologism efter sina meningsmotståndare utan att samtidigt göra sig löjlig."

Fredrik Sjöberg
SvD 12 oktober 2007